tobbesfamiljesidor
Släktforskning Åkerman och Bäckström
Förnamn:  Efternamn: 
[Avancerad sökning]  [Efternamn]

Text-dokument

» Visa alla     «Föregående «1 ... 38 39 40 41 42 43 Nästa»     » Bildspel

Risögrund



Risön Risögrund
Namnet Risön - Risögrund

1795 - 1859
Namnet på byn och låglandet runt densamma säger oss att detta tidigare varit en risbevuxen ö. Marken där byn ligger tillhörde från början Näsbyn. Den första bebyggelsen i nuvarande byn har uppstått i samband med att Johan Bergman - Olsson uppköpte " Risö Skepswarf" i mitten av 1830-talet.Byns första bofasta -omkr. 1841- tros vara "Waktkarlen vid Risö warf " Henrik Hendriksson (1795-1859). De första bostadshusen antas vara uppförda på Laxholmen, Klockargrund och Lustigkulla.
Källa: Byinformation
    
Johan Bergman Olsson
1800 - 1865

Johan Bergman Olsson föddes år 1800 på hemman nr 6 i Näsbyn. Vid fjorton års ålder åkte han till Torneå och började där i klockare Buchts privatskola. Efter en kort skoltid kom han i tjänst hos morbrodern, handlaren Lars Nilsson Svanberg i Mattila by, som bedrev lanthandel och gårdfarihandel.
J Bergman Olsson fick ganska snart följa med på försäljnings- och uppköpsresor ned till Stockholm. Vid tjugo års ålder bosatte han sig i huvudstaden. När han var 26 år gifte han sig med läkardottern Henrika Deutsch från Torneå. Han hade nu bostad och kontor på Skeppsbron och kom senare att inköpa fastigheterna Skeppsbron nr 6 och nr 8.

År 1827 hade Bergman Olsson etablerat sig i rederibranschen, genom att ingå som delägare i två skonerter och en galeas. År 1830 köpte han andelar i Björkfors bruk vilket han senare blev ensamägare av. År 1835 vann han burskap som grosshandlare i Stockholm. Under den här tidsperioden förvärvade han även varvet i Risön som även kom att fungera som uppköpscentral och hamn.

År 1839 köpte han Waldermarsudde på Djurgården, där han mellanlagrade varor. År 1899 såldes Waldermarsudde till Prins Eugen. Kontoret som användes ute på Waldermarsudde står kvar än idag. År 1856 inköpte han skeppsbron nr 6 och nr 8 i Stockholm. Johan Bergman Olsson byggde upp en handelsflotta som genom åren kom att omfatta ett tjugotal fartyg, av vilka flertalet byggdes vid Risö varv. J Bergman Olsson och hans hustru Henrika Deutsch fick under äktenskapet sju barn. J Bergman Olsson dog 1865 och äldsta sonen J A Bergman tog över verksamheten vid Björkfors bruk. Rederirörelsen övertogs av yngsta sonen Emil.
Källa: Med kursläde från Waldemarsudde Bergman    

Patron Johannes Sällström
1800 - 1900

Patron Johannes Sällström gift med Anna född Taube. J Sällström började arbeta som dräng på J Bergman Olssons föräldrars gård i Näsbyn. Han blev med tiden inspektor vid Risövarv där han bodde i huset med vällingklockan på taket.
Han fungerade även som ombud för J Bergman Olsson och gjorde uppköp av varor och skötte förhandlingarna med bönderna. J Sällström gjorde långa uppköpsresor längst älvdalen främst till Överkalix-området där han framför allt köpte upp sågade trävaror och tjära. Varorna flottades ned längst Kalixälven och väl framkomna i Risön uppstaplades virket i trianglar längs stranden för torkning. När Överkalixborna anlände med sina varor blev det liv och rörelse ute på "udden" där en handelsbod var inredd i en av byggnaderna. Innan återfärden till Överkalix inhandlade man specerier och till barnen det godis som då fanns att tillgå nämligen "bröstsocker". Handelsboden sköttes av J Sällströms hustru och J Bergman Olssons mor Helena.
Omkring år 1863 bildar J A Bergman tillsammans med David Hummel och Johan Sällström handelsfirman Bergman, Hummel & co. Sällström börjar nu bli en välbärgad man och låter bygga en vacker herrgård mitt emot Fisket i Näsbyn, dit han även flyttar under 1870-talet.
År 1874 utträder J Sällström ur handelsfirman och Aktiebolaget Bergman, Hummel & co bildas, där Sällström blir den tredje största aktieägaren med 225 aktier. Efter J Sällströms död övertar konsul Ernst Sällström herrgården i Näsbyn. Efter Ernst Sällström övertogs gården av disponenten vid Båtskärsnäs sågverk Gustav Svanberg. Gården brann ned i mitten av 1940-talet.
Källa: Anteckningar A Wennström, Med kursläde från Waldemarsudde Bergman

Näringar
1800 - 1950

Risöns by är uppförd på basis av industrinäringar, där till en början varvsnäringen och sedan såg och sulfatfabrik till stor del styrt utvecklingen. Då nämnda näringar till en början var säsongsbetonade och arbetet dåligt avlönat var större delen av befolkningen tvungna att hålla sig med någon form av tamboskap, exempelvis en eller ett par kor, getter eller gris. När industrierna så småningom drevs året runt och jobben blev "säkrare" och bättre avlönade försvann behovet av boskap. Byns kor försvann till största delen under
1940-talet och de sista grisarna i slutet av 1950-talet.
Källa: Byinformation

Risövarv
1800 – 1960

Omkring 1839 förvärvade Johan Bergman Olsson skeppsbyggplatsen i Risön, där det troligen byggts segelskepp sedan början av 1800-talet. Under Johan Bergman Olssons ägande upplevde varvet sin storhetstid. Av de omkring tjugo fartyg som tillhörde Bergman Olssons handelsflotta har troligen de flesta byggts på Risö varv. Varvet som efter dåtida förhållanden var ett modernt skeppsvarv.
Källa: Byinformation
 
Varvsbyggnader
1800 - 1970

På varvsplatsen belägen på "Udden" uppfördes under 1800-talet fyra stora tvåvåningsmagasin, smedja, kolbod, bagarstuga, kontor, fyra arbetarbaracker samt huset med vällingklockan där varvinspektorn bodde. Vällingklockan användes för att signalera arbetsdagens början, raster och slut. Där fanns även ett större spanthus som Sune Bergman beskriver enligt följande i boken "Med kursläde från Waldermarsudde".
"-I närheten av spanthuset finns en ränna och under denna en stor gryta med uppåtgående rör, en anläggning avsedd att genom ångkokning av plank och bräder mjuka upp dessa så att de lättare kunde böjas. Spanthuset stod kvar inemot 1920-talet som ett kråkslott av bräder, vilka här och där var bortrivna eller spretade åt alla håll. Dess sista användningsområdet blev som dansplats för ungdomen".
Lokalbehoven ändrades i takt med tiden. Arbetarbarackerna revs och spanthuset blåste sönder och revs bort. Ett nytt mindre spanthus uppförde ovanför saltmagasinet. "Nya" spanthuset och saltmagasinet stod fram till ca 1970. Huset med vällingklockan eldhärjades och revs på 1950-talet. Vällingklockan finns nu uppsatt vid hembygdsgården på "udden". Kontoret stod kvar fram till senare delen av 1970-talet då det revs. Byggnaden disponerades av Ester Taube fram till hennes död 1970. På området har funnits tre "slipar" för upp- och nedsänkning av fartyg och pråmar i vattnet. I dag är varvsområdet bebyggt med villor.
Källa: Med kursläde från Waldermarsudde, Byinformation
    
Fartygsbyggandet
1830 - 1870

För huggande av master, rötter och annat skeppsvirke anlitades kunniga timmermän. Det bästa virket togs till långseglare som kopparbultades och metallförhydrades, detta med tanke på skeppsmaskens härjningar i varmare vatten. Av Bergman-Olssons flotta har troligen de flesta fartygen byggts vid Risövarv. När ett fartyg lämnat Risö varv och gjort sin första seglats till Stockholm, brukade Bergman-Olsson med inbjudna gäster göra en provsegling i Stockholms skärgård. År 1858 granskar Bergman-Olsson briggen "Calix" när den anländer till Waldermarsudde på Djurgården och skriver följande: "Fartyget som gör sin första resa från Risö warf, där den supige finske byggmästaren dock gjort ett gott arbete. Briggen är utmärkt wacker så till skråf som rigg. Sedan briggen nu blifwit grundligen försedd vid warfet är den även tät som en potta".
Källa: Med kursläde från Waldemarsudde Bergman 

Reparation, underhåll och utrustning
1830 - 1920

Det byggdes inte bara nya fartyg vid varvet utan även äldre fartyg reparerades och utrustades. Det mest omskrivna fartyget som utrustats i Risön är den 26 m långa skonerten "Norrlandsstrand". Fartyget hade ett djupgående på 2,5 m utan last och en lastkapacitet på ca 345 ton. Fartygsskrovet byggdes i Överkalix på 1840-talet och fraktades sedan på en timmerflotte genom forsarna längs Kalix älv fram till "RisöWarf" där det överbyggdes och utrustades för att sedan segla till Köpenhamn. Flottfärden längs älven avlöpte lyckligt trots en grundstötning nedanför Kamlungeforsen, där det än idag finns ett stengrund med namnet "Jöns Eliasa-grundet". Stengrynnan döptes efter flottfärdens rorsman Jöns Eliasson från Vännäs.

Segelskeppen Linea från Luleå reparerades omkring 1918 efter en svår grundstötning. Fartyget fanns på 1970-talet i Gamleby, Västervik i Kalmar län där det användes som skolfartyg.
Källa: Överkalix del 2, Grafiska huset, Luleå 1986, Olof Hederyd, Ljudband intervju med Rotfjell Kalix Bibliotek 
  
Kalix utlastningshamn
1840 - 1870

Under en period fungerade Risö udde som utlastningshamn för området. År 1858 uppges att största delen av Haparanda tullkammarens trävaruexport skedde över Risö hamn. Det mesta av virket flottades till hamnen där det uppstaplades i trianglar för torkning, innan det skeppades vidare.
Det var inte bara sågat virke som skeppades ut utan även stora mängder handbilade sparrar som exporterades till bl a Danmark och Tyskland. Sparrarna användes till bl a korsvirkeshus och bilningen av dessa utfördes i Harasviken, (vid nuvarande fotbollsplan), där även virke till pråmrötter handbilades. Bilningen av timmer utfördes tillstor del på uppdrag av, till Kalix inflyttade Göteborgarna, David Hummel och Ludvig von Betsen.

Utlastning av tjära och andra varor som smör, skinn, pottaska och lim skedde också över hamnen. Tjäran som till stor del gick på export till sjönationer som England och Holland som med sina stora flottor hade stort behov av träimpregneringsmedlet tjära. När båtarna anlände till hamnen i Risön hade de ofta med varor som befolkningen i området hade behov av. Varorna lastades in i något av de fyra magasin som fanns i hamnområdet. Varorna hämtades vidare med småbåtar till beställaren och vintertid med häst och släde eftersom landsväg saknades. Ibland gick det vintertid, från hamnen i Risön, långa foror med hästdragna slädar upp längst älvdalen, ända upp till Överkalix. Det var främst mjöl, salt, socker, spannmål och specerier som levererades till handlare längs färdvägen. Grosshandlaren Bergman Olsson insåg det nödvändiga i att tillhandahålla mat så att befolkningen längs Kalixdalen skulle orka med det tunga arbetet med framtagning av virke och tjära. Maten blev en form av betalningsmedel.
Källa: Haparanda stad 100 år, Odenkrantz, Byinformation  
 
Storkajen
1857 - 1970

Den 17 mars 1857 skriver Bergman-Olsson ett brev från sitt kontor på skeppsbron i Stockholm. Brevet adresseras till sonen i Björkfors. I brevet skriver han bland annat, "I går blefwo mig 2:ne Stemningar tillsände, den ena war der för att jag skulle hafwa nedsänkt ett gammalt Skeppswrak vid Risö Warf". Den gamla segelskutan som hade stenats ned blev sedan stommen till den kaj som benämndes "Storkajen". Kajen som trots stormar och islossningar stod kvar till ca 1970. Idag utgörs platsen av ett stengrund.
Källa: Gårdsarkivet från Björkfors Herrgård, Kalix Biblotek    

Nya tider
1860 - 1965

Omkring 1863 bildar Bergman-Olssons son J A Bergman tillsammans med David Hummel och Johan Sällström handelsfirman Bergman, Hummel & co.
Johan Bergman Olsson avlider 1865 och sonen J A Bergman tar över stora delar av faderns tillgångar, bland annat varvet i Risön. År 1868 startar handelsfirman Bergman, Hummel & co Karlsborgs ångsåg. Risöns varv blir nu en del av sågverksrörelsen. År 1874 ombildas handelsbolaget till aktiebolag. Efterfrågan av segelskepp minskade och ute i Europa började järnbyggda ångfartyg produceras. Risö varv får nu en ny roll som pråmvarv.
Källa: Byinformation  

Caférörelse
1867 - 1960

Byns första café öppnades 1867 i en barack på varvsområdet. Café under 1900-talet har bedrivits av följande personer, Märta Resin - sköttes av Sonja Rönnbäck slutet av 30-talet, Martin Sandberg på 1940-talet, Erik Vågstedt på 1940-talet, Rickard Sandlund på 1950-talet.
Källa: Byinformation
  
Pråmvarv
1880 - 1968

Vid ångsågarna uppstod ett behov av pråmar, för lastning av på redden liggande fartyg. Risö varv börjar nu producera fyrkantiga tjärade träpråmar, de flesta med en husliknande överbyggnad. Det vid sågarna producerade virket lastades i pråmar som bogserades ut till väntande fartyg som sedan handlastades.
Efter sulfatfabrikens tillkomst 1914 kom behovet av större pråmar (karvpråmar). Med pråmarna fraktades nu flis från sågarna i Piteå, Seskarö och Båtskärsnäs till massafabriken i Karlsborg. Pråmarna var till formen båtliknande med vass för och bar namn som Thor och Oden. År 1949 byggdes två stora pråmar som skulle användas för frakt av timmer på Göta Kanal. Pråmarna var spetsiga i både för och akter och försedda med roder i båda ändarna för att lättare kunna bogseras fram och tillbaka i kanalen.
År 1955 står en nybyggd 250 m lång utlastningskaj färdig vid Karlsborgs sågverk. I och med detta minskade behovet av pråmar och den sista pråmen byggdes 1955. Därefter utfördes endast reparationer och underhåll på befintliga pråmar. 1968 upphörde all verksamhet vid pråmvarvet.
Källa: Byinformation
   
Flyttande mindre folkskola
1883 - 1902

Ca 1883, flyttande mindre folkskola
En av de första lärarinnorna i Risön var Hilda Hällgren (1886). Hon efterträddes av Olof Johan Enström som under fler år blev byns lärare i den ambulerande skolan. Under 1894 flyttades undervisningen mellan Risön, Storön och Rånön där höstterminen (17 sept-19 dec) var förlagd i Risön. Totalt undervisade 62 elever av O J Enström. År 1899 alternerar skolan mellan Risön och Vånafjärden. År 1890 ingår man åter i samma skolrote som Storön, nu med lärarinnan Anna Viksten som undervisade totalt 64 elever. Höstterminen (1sept-13 dec), hölls i Risön.
Källa: Inventering av skolor och samlingslokaler Hasselberg Johan

Skollokaler
1883 - 1932

Från 1883, då den flyttande mindre folkskolan första gången besökte byn, bedrevs undervisning i privata fastigheter. Undervisningen bedrevs bl a hos Erik Nordgren, Jonssons och Åbergs. År 1902 inrättade fast mindre folkskola. Lokal hyrdes av Östman vilken bestod av en sal i vilken undervisning bedrevs samt en kammare där lärarinnan bodde. Byggnaden värmdes upp med en vedkamin och belysningen utgjordes av fotogenlampor. Fastigheten stod på den mark som idag är skolgård. Efter att en ny skolbyggnad uppförts, såldes fastigheten och flyttades. Byggnaden finns idag kvar och står på samma ställe som den då flyttades till (nuvarande adress Skolvägen 19).
Källa: Byinformation

Lärare
1886 - 1960

Hilda Hällgren (1886), Olof Johan Enström (1887), Henny Bergmark (ca1897), Anna Vikstén (1889), Alida Enström (1902), Anna Frisk Lindgren (1904), Edla Nybom (1905), Elin Stenman Sundström (1915), Vilma Hallman Dahllöf (1923), Hilma Vaara (1923), Ellen Armida Hallman (1924), Anna Sandberg (sv1928), Olga Strömberg (sv1929), Erik Sundén (1929), Siri Nilsén Johansson (vk1930), Agda Nilsson (sv 1932), Helfrid Westerlind (1934), Karl Johan Johansson (1934), Erik Pettersson (sv1934), Karl Kronvall (sv 1934), Anja Nilsson (ca 1935), Svea Karlsson (ca 1937), Grethel Lindgren (ca 1937), Sonja Steinvall Håkansson (ca 1939), Sven Landström (sv 1939), Nanna Nilsson (ca 1939), Ingeborg Rönnbäck (ca 1941), Olof Bergström (sv 1941), Agda Lindfors (sv 1941), Göte Jonsson (sv sl 1941), Gilbert Sandberg (ca 1943), Nanny Wikström (ca 1946), Folke Ståhle (ca 1946), Bengta Strömbäck Lindström (ca 1946), Yngve Wikström (ca 1946), Maja Johansson (ca 1947), Linnea Nordgren (sl ca 1946), Britta Granvik (sl ca 1949), Ola Lundbäck (vk 1950),
Anna Sandberg (vk 1952), Agda Jörnegård (1952), Sonja Leffer Klang (1952), Nils Erik Strömbäck (sl 1952), Alwa Wuolikainen (vk 1953), Brith Vikström (ca 1955), Erik Bergman (ca 1955), Tage Sandberg (sl ca 1955), Anna Olsson (ca 1955), Nelly Rönnbäck (ca 1956), Margareta Henriksson (1958), Jenny Sandberg (1958), Olof Lindgren (1958), Gunnar Lindberg (sl 1958), Inga-Britt Ljungberg (1958), Anne-Marie Bengtsson (vk 1959), Kristina Olofsson (ca 1960), Ester Halvorsen (ca 1960) m.fl.
Källa: Inventering av skolor och samlingslokaler Hasselberg
  
Ångbåtstrafiken
1890 - 1930

Från ca 1890 gick under sommarhalvåret mindre ångbåtar med passagerare och gods, regelbundna turer till och från Kalix med ändhållplatserna Nyborg, Karlsborg och Axelvik. Ångbåtarna stannade vid bryggor längs färdvägen. Exempelvis den båt som utgick från Nyborg hade sin första hållplats vid Nordanskär, som under en tid fungerade som havskuranstalt (1886-ca 1905), därefter vid bryggor i Risön, Bredviken, Näsbyn och Vallen. Sträckorna trafikerades med flera turer per dag. Turbåtarna bar namn som "Svalan", "Vikingen", "Nils-Sture", "Aros", "Strömkarlen", "Risö", "Kalix", "Konkuren".
Byn fick även sin post med ångbåtarna under tiden 1912-20 (under isfri tid). Byn hade ångbåtspostexpedition nr 164. År 1915 uppges en ångbåtsbiljett enkel resa Risön-Kalix kosta tio öre.
Källa: Kalix förr och nu, bröderna Landström    

August Jonsson
1895 - 1905
Från ca 1895 till 1905 drev smålänningen August Jonsson handel med matvaror och manufaktur från affär belägen på Lustigkulla. Pga för stor kreditgivning gick Jonsson år 1905 i konkurs och etablerade sig sedan i Nyborg.
Källa: Anteckningar A Wennström

Post
1898 - 1934

Från den 1 nov 1898 kunde byborna utväxla post med postföraren på den inrättade postföringslinjen mellan Kalix och Karlsborg. Med undantag för ångbåtsposttiden var denna postordning rådande fram till 1934.
Källa: Post i Norr Eliasson Åke m fl
    
Östmans
1900 - 1925

I början av 1900-talet bedrev Östman handel. Affären låg ungefär där nuvarande skola ligger.
Källa: Byinformation
  
Krukmakare
1900 - 1930

Per Adolf Åberg drev krukmakeri under tidiga delen av 1900-talet.
Källa: Byinformation 

Wallstens
1900 - 1930

Valfrid Wallsten bedrev viss handel från sin fastighet (Nuvarande adress Strandvägen 62). Han idkade också gårdfarihandel. Sommartid seglade han runt kring kustbyarna och sålde sina varor. Vintertid nyttjade han ren och släde för sina säljresor.
Källa: Byinformation

Korgmakare
1900 - 1950

Otto Fredriksson var korgmakare under tidiga delen av 1900-talet.
Källa: Byinformation
    
Bagerier
1900 - 1960

Bagerinäring har under tidigare delen av 1900-talet bedrivits av i nämnd ordning; Östman, Efraim Lomm, Öbom, A Sundkvist.
Källa: Byinformation
   
Skomakeri
1900 - 1960

Under tidigare delen av 1900-talet har följande personer fungerat som byskomakare; Janne Sundkvist, Alfred Rutström, Pecka Olsson, Johan Wass, Leander Halmetkangas, Helmer Fredriksson, Sven Fredriksson.
Källa: Byinformation

Fast mindre folkskola
 1902 - 1922

År 1902 får Risön fast mindre folkskola och tre år senare uppgår elevantalet till 37. Läsåret 1917-18 undervisades 41 elever i klasserna 1-6. Skolåret 1921-22 bedrivs undervisningen som B2-skola, vilket innebar att klass 1 och 2 gick tillsammans under eftermiddagen och klasserna 3-6 under förmiddagen.
Källa: Inventering av skolor och samlingslokaler Hasselberg    

Risöns Bönhus / Kyrka
1905 - 2014

År 1905 inköpte byns Laestadianska förening, en timring från Lantjärv, vilken monterades upp på mark skänkt av Olof Björkman, Bredviken. Den drivande kraften bakom bygget var bröderna Gottfrid och Nils Johan Nordgren. Lokalen kom att nyttjas regelbundet och även predikanter från Norge och Finland inbjöds. Under 1950-60-talet minskade aktiviteten i bönhuset. Tidens tand tärde på byggnaden som i slutet av 1960-talet var i behov av upprustning. 1969 renoverades bönhuset och ett litet kök inreddes. Initiativtagare till renoveringen var Märta Lindahl och Maria Andersson. 1973 gjordes en utbyggnad ned mot älven och den gamla varvsklockan sattes upp på bönhuset. 1978 byggdes en ny klockastapel och ny klocka inköptes, samt orgel. Ingivningen av klockstapeln förrättades av biskop Stig Hellsten. 1986 gjordes en om- och tillbyggnad. Man byggde större kök, väggarna försågs med ny panel och byggnaden handikappanpassades. Prosten Thor Nilsson förrättade återinvigningen  den 1:a advent, och predikan hölls av Arne Lindberg. Bönhuset gick därefter under benämningen Risö kyrka. Verksamheten i kyrkan bestod bl a av gudstjänster, förrättningar, syförening, sånggrupper, ungdomsverksamhet, träffar för daglediga, luciafest, julfest och julotta. Med åren avtog verksamheten och Söndagen den 24 augusti 2014 ringde klockorna för avslutningsgudstjänsten som leddes av  kyrkoherde Anders Gustafsson.
Källa: Inventering av skolor och samlimgslokaler Hasselberg Johan m.fl.

Konsum
1905 - 1993

År 1905 bildades kooperativa föreningen "Redlighet" i Karlsborg. Till en början hyrdes butikslokal hos L Henriksson på "Lustigkulla" mellan byarna Risön och Karlsborg. Affärsverksamheten flyttades den 4 sept 1906 till en bolagsägd fastighet i Karlsborg. År 1923 den 1 april öppnade Konsums första butik inne i byn på Ingar Nordgrens fastighet (nuvarande adress Strandvägen 72). År 1929 byggde Konsum en ny butikslokal med lagerlokal hopbyggd med affären och en lägenhet på övre plan. (nuvarande adress Skolvägen). År 1946 byggs ytterliggare en ny butikslokal på grund av tomtproblem. Denna lokal nyttjades fram till nedläggningen 1993.
Källa: Konsumtionsföreningen Redlighets minnesskrift 1905-1945, Stockholm 1946, Axel Påhlman m fl.    

Vikströms
1911 - 1964

C L Vikström öppnade diversehandel 1911. Affärsfastigheten låg vid vattnet på den tomt där hyreshusen finns idag. Omkring 1937 övertogs affären av Svante Larsson. Gottfrid Åström köpte butiksrörelsen omkring 1947 och byggde ny affärslokal (på nuvarande adress Korsningen Skolvägen-Industrivägen). Gottfrids hustru Betty skötte butiken fram till ca 1956 då affären övertogs av Henning och Nanny Resin. Resins drev affären fram till omkring 1964 då fastigheten för andra gången på kort tid eldhärjades.
Källa: Byinformation
 
Ångbåtspost
1912 - 1920

Åren 1912-20 fick byn sin post via ångbåtspostexpedition 164. Post sändes och avhämtades från "udden" under isfri tid.
Källa: Post i Norr Eliasson Åke m fl    

Landsväg Risön
1914 - 1980

Vägen Kalix-Karlsborg över "Lampen" byggdes 1914. En väg från Risön byggdes för att anslutas till nämnda väg. De gamla vägsträckorna finns kvar än idag och nyttjas av bybefolkningen som cykel och promenadväg. År 1934 byggdes vägen Risön-Karlsborg. År 1963 drogs en ny sträckning av riksväg 13 (nuvarande E4) norr om byn och en ny anslutningsväg byggdes mellan byn och riksväg 13. Den nuvarande vägen från byn ut till E4:an byggdes ca 1980. Byns inre vägnät byggdes på 1970-talet.
Källa: Byinformation 

Taxirörelse
1920 - 1940

På 1920-talet startade Karl och Wilhelm Jonsson taxirörelse med byns första bil, en Chevrolet. Under 1930-talet bedrev Linus Rönnkvist taxirörelse. Från ca 1937 bedrev Lindbäcks åkeri taxirörelse.
Källa: Byinformation 

Bogserbåtsnäring
1920 - 1960

John Johansson och Helge Granvik ägde bogserbåten "Tage". Fritz Jonsson ägde bogserbåten "Polbjörn" Wilhelm Jonsson ägde bogserbåten "Nalle". Båten såldes till Båtskärsnäs och senare till Skellefteåhamn och omdöptes till "Pollux".
Källa: Byinformation    

Bespisningspersonal
1920 - 1970

Östman 1920-talet
Iris Nordgren, Gunnhild Resin, Ingrid Rönnkvist, Edla Larsson, Nanny Resin 1930-talet
Linnea Nordgren, Elsa Jonsson 1940-50-talet
Gunnvor Lampa 1970-talet
Källa: Byinformation 
  
Telefon
1920 - 1990

Telefon drogs till byn omkring 1920. År 1923 fanns det i byn tre abonnenter och fyra apparater. En av de första telefonerna fanns hos handlare Vikström. Efterfrågan på telefonabonnemang var till en början låg och 1933 fanns det fyra abonnenter i byn. Under 1940- och 50-talen ökade efterfrågan på abonnemang och den gemensamma statistiken för Risön-Bredviken området nedan visar ökningstakten.
År 1944, 31 abonnenter.
År 1954, 77 abonnenter.
År 1974, 280 abonnenter.
År 1984, 436 abonnenter.
År 1990, 488 abonnenter.
Telefonväxeln för Risön-Bredvikenområdet var från början och fram till ca 1940 förlagd hos lotsen Sundkvist i Bredviken, därefter hos O Bergström, Bredviken med telefonisterna Doris och Gretel Bergström fram till automatiseringen av stationen år 1956.
Källa: Televerkets statistik
   
Lindbäcks åkeri
1920 - 1995

Oskar Lindbäck startade sin åkeriverksamhet med hästar. Han ägde under 1920-talet ca sex hästar. Oskar köpte sin första lastbil ca 1928. Som chaufför till den första lastbilen anlitades Gustav Widgren, då Oskar själv saknade körkort. Verksamheten växte och sönerna Gunnar, Gösta och Harald tog över driften av åkeriet. Fordonsparken växte stadigt och i början av 1990-talet uppgick maskinparken till ett hundratal fordon. Driften av företaget sköttes nu av Oskars barnbarn och var ett av norrlands större åkerier. Ekonomiska problem gjorde att företaget splittrades ca 1995.
Källa: Byinformation
   
Fast folkskola
1923 - 1969

Hösten 1923 undervisade 66 elever och nu under skolformen B1, vilket innebar att klasserna 1-2 undervisades av Elin Stenman, 3-4 av Hanna Strömberg och 5-6 av Hilma Vaara. Läsåret 1932-33, då den nya skolbyggnaden togs i bruk, delades klasserna 1 och 2. Totalt undervisades 89 elever i klasserna 1-6. Läsåret 1935-36 undervisades 82 elever. Hösten 1936 infördes beslutet om att fritt skolmaterial skulle utgå till eleverna. Skolåret 1936-37 undervisades 97 elever. Läsåret 1941-42 infördes ett sjunde skolår. I klasserna 1-7 undervisades 120 elever. 1948-49 hade samtliga klasser utom 5-6 egna klassrum och totalt undervisades under läsåret 112 elever. 1950-51 flyttades det sjunde skolåret till annan skola och 97 elever undervisades i klasserna 1-6.
Elevantal under läsår enligt följande:
1950-51, 97 elever
1955-56, 95 elever
1958-59, 91 elever
1963-64, 79 elever
1966-67, 81 elever
1968-69, 83 elever
Källa: Inventering av skolor och samlingslokaler Hasselberg Johan    

Barnbespisning
1924 - 1940

1 dec 1924 beslöt skolstyrelsen, efter att ha förberett frågan under ett par års tid, att anordna barnbespisning i Risön och Nyborg, som var de platser som drabbats hårdast av den dåtida arbetslösheten. Maten som serverades bestod av havregröt, mannagrynsvälling, makaronvälling, risgrynsgröt och ärtsoppa. Det var 80-85 barn som dagligen åt i bespisningen. Totalkostnaden för bespisningen under 1924 var 656, 39 kr. Till denna summa bidrog Fattigvårdsstyrelsen med
254, 68 kr. Bespisningen indrogs efter första avlöningsdagen sedan arbetet kommit igång vid industrin i Karlsborg. Under vintern 1927-28 anordnades åter barnbespisning. Maten bestod till största delen av gröt och välling med smörgås. Ibland bröts mönstret och det serverades köttsoppa eller ärtsoppa med amerikanskt fläsk. Utskänkningen till eleverna var behovsprövad. För obemedlade var maten kostnadsfri, halv kostnad för mindre bemedlade och övriga fick betala fullt pris. Fria skolluncher infördes på 1940-talet.
Källa: Inventering av skolor och samlingslokaler Hasselberg Johan  
 
Risöns Belysningsförening
1930 - 1941

Risöns Belysningsförening bildades 2 feb 1930. Vid bildandet bestod styrelsen av Arvid Gällman och Gottfrid Nordgren. Föreningen innefattade 80 abonnenter. Föreningen upphörde 4 dec 1941. Kraftstationen i Björkfors som hade startat elproduktion 1917-18 producerade byns ström. Kraftstationen i Björkfors raserades år 1934 pga stora vattenmassor i älven och elproduktionen upphörde. Statliga Vattenfall stod därefter för strömproduktionen.
Källa: Byinformation    

Vaktmästare Risön, 1930 - 1960
Elise Nordgren 1930-40
Göte Jonsson 1950-60
Källa: Byinformation    

Skolan
1932 - 2011

På hösten 1932 togs en ny skolbyggnad i bruk. Byggnaden bestod av källarvåning samt botten- och övervåning. Källarvåningen inrymde pannrum och vedförråd, slöjdsal med förråd, bespisningslokal med kök samt ett kapprum. I bottenvåningen fanns två skolsalar, kapprum, gymnastiksal med omklädningsrum för flickor (pojkarna använde klassrummen för ombyte vid gymnastik). Övervåningen bestod av tre skolsalar, kapprum, material- och lärarrum. I skolbygget ingick också en uthusbyggnad med plats för torrdass. Kostnaden för skolbygget uppgick till 64 370, 38 kr. Statsbidrag utgick med 54 550, 31 kr. Arbetet utfördes som kommunalt beredskapsarbete.
År 1950 installerades vatten och avlopp. Toalett för pojkar byggdes i förrådsutrymmet i källarvåningen, med ingång från byggnadens utsida. Flicktoalett byggdes i gymnastiksalens omklädningsrum. I bespisningen installerades vatten och avlopp, samt dricksfontäner på de två våningsplanen. År 1981 tillbyggdes skolan med en ny gymnastiksal med omklädningsrum. Tillbyggnaden med en totalyta av 320 m2 nyttjades även som byns Folkets hus. Under åren 1997-98 utfördes en omfattande utbyggnad och renovering av skolbyggnaden. Nedläggning av skolan beslutades av kommunfullmäktige i Juni 2011.
Källa: Byinformation, Inventering av skolor och samlingslokaler Hasselberg, m.fl.
   
Postombud
1934 - 1936

Bussarna som nyttjades för postföring började gå igenom byn när vägen Risön-Karlsborg stod klar 1934. Den 1 okt 1934 fick byn eget postombud. Uppdraget sköttes av Arvid Gälman under två års tid.
Källa: Post i Norr Eliasson Åke, m fl 
  
Ändring av bynamnet
1936 - 1940

År 1936 ville postverket byta ut byns postombud till en poststation. Lokala postverkets representant föreslog en ändring av Risön till Risögrund, då förväxling av ortsnamnet kunde ske med adresserna Resö och Rossön. Motiveringen till namnförslaget Risögrund uppges vara att det utanför byns udde finns ett flertal grund. Kungliga Generalpoststyrelsen yttrar sig i namnfrågan och föreslår i sin tur Risöudden till ortnamnskommissionen. Ortnamnskommissionen ansåg att faran för en sammanblandning av Risöudden och Risudden i Torneådalen var överhängande, och beslut om byte från Risön till Risögrund fastställdes slutligen.
Källa: Kalix Forskarnytt nr 2 1990    

Poststation
1936 - 1982

Den 1 nov 1936 fick byn poststation. Som poststationsföreståndare utsågs det tidigare postombudet Arvid Gählman. Stationen inrättades i en av A Gählman ägd byggnad (på nuvarande adress Strandvägen 72). Lönen för poststationsföreståndaren fastslogs till 498 kr/år. Arvid stod som ansvarig föreståndare fram till 30 sept 1951. Den 1 okt 1951 övertar Stig Gählman rollen som postföreståndare. I mitten av 50-talet flyttas poststationen till Stig Gählmans nybyggda fastighet (nuvarande adress Stora vägen 21).
Den 1 dec 1975 övertar S G:s hustru Torborg, ansvaret som postföreståndare, vilket hon innehar fram till 30 juni 1982.
Källa: Byinformation
   
Åströms Varv och Rederi
1940 - 1981

I mitten av 1940-talet flyttade Gottfrid Åström med familj från Båtskärsnäs till Risön. Han var då ägare av en bogserbåt. Gottfrid köpte en befintlig bogserbåtsslip och mark av Kalle Jonsson. Han uppförde en verkstadsbyggnad. Varvet nyttjades till vinterförvaring av bogserbåtar. Vid varvet utfördes även ombyggnationer och rep, samt motorbyten på bogserbåtar. Varvs- och rederinäringen övertogs efter hand av Gottfrids barn och senare barnbarn. Varvsnäringen upphörde helt 1964 då NVAB förvärvade anläggningen. Rederinäringen med bogserbåtar upphörde helt 1985.
Åströms rederi har genom åren och i olika bolagskonstellationer ägt följande båtar.
Viking 1, byggd i Stockholm 1882 och var på 33,91 brt. Längd 16,9 m, bredd 3,98 m, djup 2,33 m. Båtens tidigare namn: "Greta". " Båtskärsnäs". 1953 utbyttes ångmaskinen med en Skandia råoljemotor på 210 hk. 1962 motorbyte till GM-tandem diesel på 295 hk. Båten inköptes av G Å 1942 och såldes 1979 till Finland.
Viking 2, data saknas
Viking 3, data saknas
Stor-Viking, byggd i Holland 1952 och var på 122 brt (bruttoregisterton). Längd 23,6 m, bredd 7,02 m, Djup 3,07 m. Båtens tidigare namn: "Royal", "Starke". 1972 utbyttes den tidigare tvåtakts enkelverkande 8-cylindersmotorn på 500 EHK (effektiva hästkrafter) till en motor på 900 EHK. Båten inköptes av G Åström och söner 1972 och såldes 1985 till Norge.
Vita Björn, byggd vid Berglunds Mekaniska Verkstad i Stockholm 1899 och var på 130 brt. Längd 24,3 m, bredd 5,73 m, Djup 3,34 m. Båtens tidigare namn: "Kolbjörn", "Alne", "Alnö", "Graninge", "Orka". Som ångmaskindrivet var effekten 280 ihk (inducerade hästkrafter), efter motoriseringen 650 ihk. Användes bl a till att assistera tankfartygen i Axelsvik. Båten inköptes av Åströms Rederi AB 1973 och såldes 1981 till P E Näckholm i Luleå.
Källa: Båtar från Piteå, byinformation    

Irenes
1950 - 1980

Irene Törnkvist öppnade affär omkring 1950 (på nuvarande adress Strandgatan 26). I slutet av 1950-talet flyttas affären till nybyggd butikslokal på adress Stora vägen 5. Irene drev affärsrörelsen fram till omkring 1977 då Britta Nevanperä tog över affären vilken hon innehade fram till nedläggningen ca 1980.
Källa: Byinformation
    
Nordindustri Verkstads AB
1964 - 1986

Företaget förvärvade Åströms varvs lokaler 1964. Lokalerna byggdes ut och man tillverkade bl a utrustningar till pappersindustrin i Karlsborg, vatten och reningsverk i rostfritt stål, tvättkabiner för städvagnar till lasarett, däcktvättar för bilverkstäder m m NVAB sysselsatte ett 20-tal personer. Verksamheten upphörde i december 1986. Verkstadsbyggnaden uppköptes av B Sandlund Båtskärsnäs och monterades ned. Kontorsdelen skänktes till ASSI IF och flyttades till idrottsplanen i Risön där den fungerade som kanslibyggnad en ett antal år. Br. Linbäcks uppförde hyreslägenheter på området som senare såldes vidare.
Källa: Byinformation
   
Poststationsflyttning
1982 - 1991

År 1982 flyttas poststationen till en fastighet då ägd av Ebbe Resin (adress Stora vägen 35). Rakel Henriksson utses till föreståndare den 1 juli 1982 efter att Laila Johansson vikarierat på tjänsten under tre månader. Den 1 okt 1984 efterträder Greta Bergström, Rakel H som föreståndare. Greta innehar tjänsten fram till 31 mars 1991.
Entreprenad postkontor
Risön,
Den 1 juli 1991 upphör poststationen och entreprenadpostkontor införs. Konsumbutiken står för entreprenörskapet fram till affärsnedläggningen 1993, därefter övertas uppdraget av Resins kiosk och livsmedelsbutik. Entreprenadpostkontoret stängs 1995 .
Källa: Byinformation  
  
Livsmedelsbutik
1993 - 2010

I samband med Konsums nedläggning 1993 öppnar Tomas Resin livsmedelsbutik på adress Stora vägen 35. Samhall tar senare över driften under namnet Risöns Matservice. Ny ägare under en period på 2000-talet, men butiken är numera nedlagd.
Källa: Byinformation 

Boende i Risön 1839-1939 (Öppnas I Nytt Fönster/Flik)
Här har jag påbörjat ett försök till sammanställning av familjer som bott i Risön under den här perioden. Eftersom Risön i dom tidiga kyrkböckerna förs ihop med både Näsbyn och Bredviken - även Karlsborg ibland - så finns det säkert en del felaktigheter och saknade personer/familjer. Om ni ser att nånting är fel, eller saknar nån så hör av er. Det finns nog även namn på levande personer här. Ifall det önskas så tar jag bort den informationen.

Risöns Befolkningsmängd 1960-2015
1960 731
1965 634
1970 586
1975 541
1980 721
1990 833
1995 841
2000 757
2005 782
2010 697
2015 594
Källa: SCB





» Visa alla     «Föregående «1 ... 38 39 40 41 42 43 Nästa»     » Bildspel